Runriket - Jarlabankes bro
Vallentuna
Omkring 1050 lät Jarlabanke bygga en bro eller snarare en vägbank vid den södra gränsen till sina ägor. Bron var 150 meter lång, 6½ meter bred och ledde över ett våtmarksområde. Utmed bron reste han fyra runstenar. Två av dessa står ännu kvar.
Jarlabankes bro uppmärksammades redan på 1600-talet av fornforskare och är sedan dess av de mest omtalade runstensmonumenten i Sverige. På en teckning från 1700 ser man att det står stenrader på ömse sidor om bron.
Idag står två runstenar i den norra änden och en del mindre stenar flankerar vägen. Ursprungligen har det också stått två runstenar vid brons södra ände. De flyttades redan på medeltiden till Danderyds och Frestas kyrkor, där de fortfarande kan studeras.
Jarlabanke föddes omkring 1035 och blev kanske 60 år. Sin runstensbro lät han bygga när han var i 20-årsåldern. Hans mäktiga släkt reste många runstenar och med deras hjälp kan vi rita Jarlabankes släktträd. Jarlabankes tidevarv var en period på hundra år. Det började med farmor Estrid omkring år 1000 och slutade 100 år senare med Jarlabankes barn.
Jarlabanke själv var noga med att påpeka hur mäktig han var och han reste flera runstenar till sitt eget minne. Inskrifterna på alla fyra stenarna är nästan likalydande. Det står att Jarlabanke lät resa dem efter sig själv medan han levde och att han ensam ägde hela Täby. Hans gård kan ha legat nära där Täby kyrka nu ligger.